Allmänna principer - Elinstallationer i riskområden
Allmänt
Elutrustning
Explosivämne kan vådatändas genom energitillförsel på flera sätt, t ex genom värme, elektricitet eller på mekanisk väg.
Antändning genom värme kan ske t ex från öppen låga, gnista, glöd, het yta, het gas eller genom kemisk reaktion.
Antändning genom elektricitet kan ske t ex vid brytning eller slutning av strömkrets, överbelastning, kortslutning, överslag på grund av åsk- eller kopplingsöverspänning, jordfel, elektrostatisk urladdning eller
genom yttre elektrisk eller magnetisk inverkan.
Antändning på mekanisk väg kan ske t ex vid slag, stöt, friktion, rivning eller slipning.
Elutrustning
Avsikten vid val av elutrustning och dess installation är antingen att förhindra att farlig värme eller gnista överhuvudtaget uppstår eller, om detta inte är möjligt, att isolera farlig värme eller gnista från omgivningen så, att en antändning av explosivämnet eller dess omgivning inte kan ske.
Beträffande val av elutrustning, elanläggningens planering och installation hänvisas till artiklarna:
Allmänna installationsanvisningar och Särskilda anvisningar för vissa slag av maskiner och apparater.
Elutrustningens märkning
Åsköverspänning, jordfelsström, elektrostatisk urladdning
Konstruktionsstandarden för viss elutrustning vara märkt på utrustningen. För annan elutrustning ska uppgifterna framgå av intyg från utrustningens tillverkare om märkning saknas.
För elutrustnings märkning för områden med explosiv gasblandning hänvisas till SS-EN 60079-14 ochSEK Handbok 427, Bilaga NC.
För elutrustnings märkning för användning vid förekomst av brännbart damm hänvisas till SS-EN 61241-14.
Kapslingsklass
Uppgift om kapslingsklass ska finnas för elutrustning där krav på kapslingsklass anges. Läs mer i artikeln Allmänna installationsanvisningar
Högsta yttemperatur
Uppgift om högsta yttemperatur eller motsvarande temperaturklass ska finnas för elutrustning där högsta yttemperaturen beräknas kunna vara högre än 85 oC. Högsta yttemperaturen ska gälla för de i elutrustningens konstruktionsstandard angivna driftbetingelserna.
Åsköverspänning, jordfelsström, elektrostatisk urladdning
Atmosfäriska urladdningar kan åstadkomma värmeutveckling eller gnistbildning i anläggningen.
Gnistbildning kan uppkomma om olika konstruktionsdelar (elektriska eller mekaniska) får potentialskillnad sinsemellan eller till jord.
Skyddsjordning av utsatta delar tillämpas till skydd för person (elchock) enligt Elinstallationsreglerna SS 436 40 00. Den potentialskillnad som vid jordfel kan uppträda mellan elektrisk anläggningsdel och närliggande konstruktioner kan även vid skyddsjordad anläggningsdel vara tillräcklig
för att åstadkomma en gnista som kan tända explosivämne. Samma risk finns också vid elektrisk anläggningsdel med sådan spänning som enligt Elinstallationsreglerna icke fordrar skyddsjordning. Vid höga jordfelsströmmar, t ex från högspänningssystem med direkt jordad nollpunkt, finns risk för potentialskillnad mellan olika konstruktionsdelar eller mellan konstruktionsdel och jord.
Elektrostatisk uppladdning kan uppstå då ett föremål (material, ämne, person) kommer i kontakt med ellerrör sig i förhållande till ett annat. Ju hastigare rörelsen är desto större blir vanligen uppladdningen. Om de
föremål som ingår i rörelsen är isolerade från varandra eller från andra närliggande föremål kanpotentialskillnader uppstå.
Potentialskillnad kan ge upphov till gnista som kan tända ett explosivämne. Potentialskillnad kan undvikasom konstruktionsdelarna förbinds till ett potentialutjämningssystem, som i sin tur står i förbindelse med
jord. Se artikel Allmänna installationsanvisningar
Annan yttre elektrisk eller magnetisk inverkan
Elektrisk eller magnetisk inverkan kan ske på i huvudsak fyra olika sätt, nämligen genom galvanisk, induktiv eller kapacitiv koppling eller genom elektromagnetisk strålning.
Genom överledning (galvanisk koppling) kan alla frekvenser från noll (likström) och uppåt överföras.
På induktiv och kapacitiv väg kan både låg- och högfrekventa störningar överföras (från kraftfrekvens och uppåt).
Genom elektromagnetisk strålning kan endast höga frekvenser överföras (radio- och radarfrekvenser).
Överledning och induktiv eller kapacitiv koppling
Elektrisk ledning kan skyddas dels genom lämplig förläggning, dels genom användning av skärmning och tvinning. Skärmning dämpar den kapacitivt överförda störningen. Dämpningen är effektivare ju tätare skärmen är och ju lägre resistans den har. Skärmning dämpar även högfrekventa, induktiva störningar men däremot i allmänhet ej de lågfrekventa. Bästa skyddet mot lågfrekventa, induktiva störningar erhålls genom partvinning med låg stighöjd. Skydd av här avsett slag fordras i allmänhet endast för egensäkra
strömkretsar och elektronikkretsar.
Elektromagnetisk strålning
Ett elektromagnetiskt fält från en sändare av radiovågor kan under vissa omständigheter föra energi till explosivämnen eller elektriskt initierbara tändanordningar innehållande explosivämnen på sådant sätt och i
sådan mängd att explosivämnena antänds.
För att risk för initiering ska föreligga måste följande tre villkor samtidigt vara uppfyllda:
a) ett tillräckligt intensivt elektromagnetiskt fält
b) en anordning för uttag av energi från det elektromagnetiska fältet, och
c) ett explosivämne eller en explosiv vara som kan uppta energi från en anordning enligt b).
Potentiellt farlig radiofrekvent energi (RF-energi) kan utstrålas från t ex rundradio-, kommunikationsradio-, televisions- och radarsändare, sändare från navigationsfyrar, geofysikalisk mätutrustning, industriella och
medicinska högfrekvensutrustningar samt kärnladdningsexplosioner. RF-strålning kan vara periodisk eller intermittent (pulserande). Om flera strålningskällor finns, ska inverkan av de utstrålade fälten i allmänhet
betraktas som additiv.
Mekaniska konstruktioner kan verka som mottagarantenner. En förutsättning för att en elektriskt initierbar tändanordning EED (= electro-explosive device, exempelvis eltändare, eltändhatt, elkrutpatron, elsprängkapsel, elsprängpatron, elsprängrör) ska kunna initieras genom RF-strålning är att anordningens anslutningstrådar eller dessa tillsammans med därtill ansluten tändkrets bildar en mottagarantenn i strålningsfältet. Varje EED har ett karakteristiskt värde på energi och effekt för icke-tändning.
Säkerhetsnivån bestäms av effektvärdet vid periodiska fält och av energivärdet vid pulserande fält. Med kännedom om dessa parametrar och impedansen för en EED samt de antennformer som i praktiken kan
förekomma vid hantering eller användning av en EED, kan den lägsta fältstyrka härledas som kan orsaka initiering vid överföring av energi eller effekt från sändarantennen till denna EED.
Kommersiellt tillgängliga EED utgörs huvudsakligen av elsprängkapslar för civilt bruk. Allmänna fordringar och provning för dessa framgår av tillämplig svensk standard.
Vid hantering av dylika elsprängkapslar på sådant sätt att antennverkan kan uppstå föreligger risk för initiering, om ledningstrådarna är belägna på mindre avstånd från sändarantenn, varifrån sändning sker, än som anges i AFS 2007:1. Här behandlas även risker för oavsiktlig tändning av elsprängkapslar genom överledning, induktion eller markpotentialer.
Om risk för antändning orsakad av RF-strålning bedöms föreligga, måste kontakt tas med expertis inom området, t ex Teracom eller (för militära EED och sändare) Försvarets Materielverk, för fastställande av risken och för bestämmande av vilka skyddsåtgärder som måste vidtas.
För närvarande existerar ingen svensk eller internationell standard som behandlar skydd mot antändantändning orsakad av radiofrekvent strålning. För detaljerad information hänvisas till ovannämnda expertis.
För mer information
Vill du veta mer? Fyll i dina uppgifter så kontaktar vi er.