Val av explosionsskyddat materiel

För att veta hur man arbetar säkert och för att kunna välja och installera materiel med lämplig säkerhetsnivå gör man en riskbedömning. Finns beaktansvärd risk för explosiv atmosfär klassas området, d.v.s. det indelas i zoner beroende på hur ofta explosiv atmosfär förekommer.

För område med brandfarlig vara bestäms explosionsgrupp och temperatur-klass. För område med brandfarligt damm bestäms framförallt tänd-temperatur för dammatmosfär och dammskikt. Klassningen dokumenteras i en så kallad klassningsplan. För att få tillstånd att hantera brandfarlig vara krävs en klassningsplan samt att en föreståndare utses som är ansvarig för hanteringen.

Klassningsplanen är en juridisk handling som den som är ansvarig för hanteringen inom den explosiva miljön ansvarar för och skall ha undertecknat, även om det är någon annan som har gjort förslaget till klassningsplan.

Vid en normal omgivningstemperatur på 25°C görs riskbedömning för hantering av brandfarlig gas och av klass 1- och klass 2a-vätskor, d.v.s. vätskor med en flampunkt upp t.o.m. 30°C. För övriga vätskor ska risk-bedömning göras, om hanteringstemperaturen är inom 5°C från vätskans flampunkt. Uppgift om flampunkt för några vanliga brandfarliga vätskor finns i aktuell utgåva av SEK Hb 426.

I riskbedömningen ingår en bedömning av koncentration i luft av gas eller ånga från den brandfarliga varan. Om risk finns för att koncentrationen kommer att överstiga 25% av den brandfarliga varans undre explosionsgräns, LEL, uppstår ett riskområde. Även utrymme med koncentrationer över den övre explosionsgränsen, UEL, räknas som riskområden, om utrymmet står i förbindelse med den omgivande atmosfären så att luft kan tränga in och sänka koncentrationen. Uppgifter om LEL och UEL för några vanliga brand- farliga varor finns i tabell 1. För andra ämnen se aktuell utgåva av SEK Hb 426.

Brandfarliga varor indelas i en av temperaturklasserna T1 till T6 beroende på ämnets tändtemperatur. Med tändtemperatur (termisk tändpunkt) menas den lägsta temperatur hos en yta vid vilken ämnet tänder spontant (självantändning) vid kontakt med ytan. Sambandet mellan tändtemperatur och temperaturklass framgår av följande tabell.

Damm testas för att identifiera dess egenskaper, om det är brännbart och i så fall bl.a. dammatmosfärs och dammskikts tändtemperatur, ledningsförmåga, tändenergi och dammgrupp (IIIA, IIIB eller IIIC).

Sannolikheten ska vara tillräckligt låg för att en explosiv atmosfär ska förekomma samtidigt som materielen utgör en tändkälla med så hög energi i form av t.ex. gnista, ljusbåge eller värme att atmosfären kan antändas. I zon 0 och 20 får man räkna med en frekvent närvaro av explosiv atmosfär. Materielen skall vara av utrustningskategori 1, d.v.s. sådan att inte ens två, av varandra oberoende fel, kan göra materiel till en tändkälla.

I zon 1 och 21 får man räkna med att en explosiv atmosfär kan uppstå vid normal drift i processen men inte ofta eller länge. Materielen kan vara av utrustningskategori 2, d.v.s. den skall inte vara en tändkälla i normal drift eller vid ett fel.

I zon 2 och 22 behöver man inte räkna med att explosivatmosfär uppstår under normal drift samt att, om den uppträder, sker detta sannolikt sällan och kortvarigt. Materielen kan vara av utrustningskategori 3, d.v.s. materielen skall inte vara en tändkälla i sin normala drift.

Explosionsskyddet kan ske på olika sätt t.ex. genom att:
• isolera den presumtiva tändkällan från den omgivande atmosfären (Ex m, Ex o, Ex p)
• acceptera en antändning inuti materielen, men se till att explosionen inte fortplantar sig till omgivningen (Ex d, Ex q)
• vidta åtgärder som väsentligt minskar risken för ett sådant fel som skulle göra materielen till en tändkälla (Ex e, Ex i, Ex op).

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, är ansvarig myndighet för explosiv atmosfär från ”brandfarlig vara”. Övrig explosiv atmosfär är Arbetsmiljöverket ansvarig myndighet för. (Elsäkerhetsverket är ansvarig myndighet för elinstallationer och elektriska arbetsriskern.) Föreskriften
SRVFS 2004:7...”om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor” och AFS 2003:3 ”Arbete i explosionsfarlig miljö” sätter direktiv 1999/92/EG i kraft i Sverige. Direktivet kallas ibland ”minimidirektivet”, ”arbetsdirektivet”, ”användardirektivet” eller ”ATEX 153” (tidigare 137).

Principiella åtgärder ska göras i följande prioritetsordning:
• hindra uppkomst av explosiv atmosfär, eller där verksamhetens art ej medger detta,
• undvika att explosiv atmosfär antänds, och
• begränsa de skadliga effekterna av en explosion, för att säkerställa arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

Definitionen av explosiv atmosfär är utvidgad jämfört med direktivet. Detta har gjorts för att föreskrifterna skall gälla all verksamhet där explosiv atmosfär finns och inte bara vid normalt tryck, temperatur och luftatmosfär.

Riskbedömningen skall omfatta såväl normalt arbete och drift som förväntade avvikelser och fel. (Minsta bemanning och samlad utbildningsnivå för tjänst-görande personal för att klara förutsedda nödsituationer skall inte glömmas bort.)

Enligt AFS 2003:3 skall en förnyad riskbedömning och uppdatering av explosionsskyddsdokumentet göras
• innan en ändring av utrustning, rutiner, recept, råvaror, organisation eller övrigt som kan påverka risken genomförssamt
• efter inträffad olycka eller tillbud.

Enligt SRVFS 2004:7 skall en förnyad riskbedömning göras inför en väsentlig ändring eller utvidgning av verksamheten. Om explosionsriskerna förändras skall explosionsskyddsdokumentet revideras.

Omorganisationer, företagsfusioner och neddragningar är även de viktiga att riskbedöma så att inte väsentliga säkerhetsarbeten försvinner. Även vanlig personalomsättning bör riskbedömas för att kunna avgöra om tillräcklig erfarenhet finns att tillgå på olika skiftlag etc. Byte av material eller
leverantör kan påverka explosionsriskerna. Det kan röra sig om en förändring av tillverkningsmetoden eller att andra föroreningar förekommer i produkten från en ny leverantör. Sådana ändringar kan ställa till problem och bör risk-bedömas innan varan köps in även om avvikelserna kan accepteras ur kvalitetssynpunkt.